Vi använder cookies för att samla statistik. Genom att klicka OK accepterar du att cookies för att samla statistik används. Du kan neka till att sådana cookies används genom att klicka här. Läs mer om vår cookiepolicy här.OK

Nya behandlingsalternativ för Alzheimer och demens

Se PDF

Alzheimers sjukdom är uppkallad efter Alois Alzheimer, den tyske psykiatriker som var först med att beskriva symptomen 1906. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till demens.

Demens är ett tillstånd där de kognitiva förmågorna försämras på grund av sjukdomen. Ordet demens härrör från latin och betyder ”utan sinne”. Man vet inte riktigt vad det är som får demens att utvecklas, men troligen beror det på förändringar i hjärnan. Det finns mer än 200 sjukdomar som orsakar demens, varav Alzheimers sjukdom står för 60–70 procent av fallen. Idag finns det inget botemedel, och sjukdomen kan utvecklas under en period på några år till flera decennier fram till dess att patienten avlider av sjukdomen.

Sjukdomen orsakas av att två olika proteiner, beta- amyloid och tau, byggs upp i hjärnan. Beta-amyloid- proteiner ackumuleras mellan nervceller, där de orsakar förändringar och inflammation i hjärnvävnaden. Tau- proteiner ackumuleras inuti nervcellerna och orsakar skador som gör att cellerna inte kan kommunicera och därefter förstörs de. Alzheimers sjukdom förstör alltså hjärnceller och får patientens hjärna att krympa. I tidigt stadium påverkar sjukdomen vanligtvis de områden i temporalloben som hanterar minnet. Relativt snabbt försämras även andra funktioner, såsom tal och motorik.

Nya innovativa behandlingar kan vara på väg
Det finns inga läkemedel som kan bota Alzheimers sjuk-dom idag, men läkemedelsbolag som Eli Lilly, Biogen och Novo Nordisk försöker utveckla innovativa terapier. Eli Lilly och Biogen har tagit fram läkemedelsbaserade behandlingar som syftar till att påverka och förhindra hjärnans produktion av beta-amyloidproteiner, medan Novo Nordisks läkemedel GLP-1 förhindrar produktion av tauproteiner och inflammation i nervcellerna.

Eli Lilly har genomfört en fas 2-studie på en liten grupp patienter med lyckat resultat. För närvarande pågår en dialog med amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om utformningen av den avgörande fas 3-studien.

Novo Nordisks GLP-1 för behandling av Alzheimers sjukdom utvecklades ursprungligen för att behandla diabetes. Vi räknar med att läkemedlet under sommaren även ska godkännas för behandling av fetma. När man behandlade diabetespatienter med GLP-1 upptäckte Novo Nordisk även att dessa patienter hade en signifikant lägre risk för Alzheimer och demens än patienter som inte hade fått GLP-1 – se figur 1 pdf:en.

I tre stora studier med data från mer än 15.000 patienter har Novo Nordisk visat att GLP-1 minskade risken för demens med cirka 50 procent hos dessa patienter. Novo Nordisk har också studerat användningen av GLP-1 genom det danska rikstäckande hälsoregistret och amerikanska databasen Truven. Det danska registret innehöll 470.000 observationer och den amerikanska databasen innehöll mer än 300.000 observationer. Slutsatsen från de två databaserna är att de danska uppgifterna indikerar en 25 procent lägre risk att utveckla demens efter 2,5 år, medan de amerikanska uppgifterna indikerar att risken för demens efter två år är cirka 30 procent lägre.

Vi följer noga de nya behandlingsmetodernas utveckling. Anledningen är både att den potentiella efterfrågan på behandlande läkemedel kommer att vara betydande och för att en effektiv behandling avsevärt skulle kunna minska vårdkostnaderna, vilka kommer att öka under de närmaste decennierna till följd av den demografiska utvecklingen.

Amerikanska läkemedelsmyndighetens granskning av Biogens läkemedel offentliggörs inom kort, men de kliniska studierna indikerar att behandlingen har begränsad effekt. De slutliga resultaten från Eli Lillys och Novo Nordisks studier släpps tidigast om cirka tre år, men det finns stor potential för de bolag som lyckas knäcka alzheimerkoden – en potential och framgång som ingen hittills har nått.